Bullenängel

Så nu har jag jammat loss i plåtlådan och fram kom denna lilla ängel…

bullenängel färg.. som nog får nog stanna i mina ägor. Alla tidigare änglar jag gjort har jag ju gett bort.

I vuxen ålder har nog Bullens pilsnerkorv aldrig tilltalat mej, men burkarna gillar jag desto mer. De har väl sett ut på samma vis i alla år, vad jag vet. Just den här fiskade jag påpassligt upp ur en metallåtervinning. Jag kunde bara inte låta bli!

På 60- och i början på 70-talet vill jag minnas att korvarna var en hit på de nomadsemestrar som familjen tillbringade på campingar land och rike runt.  En fullproppad mindre Opel kommer jag också ihåg. Campingutrustningarna då, är inte vad de är i dag. Vårt femmannatält med sovsäckar, luftmadrasser, köksutrustning, kläder etc, upptog faktiskt större delen av bilens inre utrymme + takräcke. Själva satt vi som packade sillar, ja, alla utom föraren.

Sedan kom Opel Caravanen till familjen Nyberg. Då behövdes nog inte takräcket tror jag, och plötsligt fanns där också lite mer utrymme för vältrande av lekamen trötta på att sitta still (bilbälten bak var ännu inte uppfunna..).

Jag minns också att sidorutorna i baksätet på Caravanen inte gick att veva ner (kanske var det så även på den tidigare bilen?). Rutorna kunde bara tryckas ut en liten bit, så att det blev en glipa vid rutans bakre del. Konstruktionen inbringade ingen vidare luftväxling till området vid baksätets mitt. Där satt jag. Platserna intill de glipöppna bakrutorna var reserverade mina äldre systrar. I luftdraget lät de hårmanarna fladdra vilt och vackert utanför bilen. 

Ja, så kunde det se ut hos oss på den tiden, enligt mej. Frågar man mina syrror om hur de minns dessa bilsemestrar, kanske de mest kommer i håg en sur lillasyrra som hela tiden tjatade om orättvis behandling och skeva maktstrukturer.

Lustigt förresten hur en simpel konserv kan få en att minnas. Det leder mej till att hoppas att jag blir serverad Bullens pilsnerkorv om jag hamnar på ett särskilt boende för personer med demensutveckling som gammal. Åtminstone serverad på prov. Möjligen blir jag glad i hågen och varmt upprymd, eller kanske förbannad och kampvillig, redo att göra myteri på avdelningen. Vem vet?

Ha en god eftermiddag! 🙂grönvitsvart bullenängel

Advertisements
This entry was posted in Återbruk, Konservburkar and tagged , . Bookmark the permalink.

13 Responses to Bullenängel

  1. Agneta says:

    Bullens korv hade vi aldrig med på semestrarna. Däremot det vi kallade för knäppkorv. Varmkorv med äkta skinn som det knäppte om då man tog en tugga. Det är väl så man arbetar lite på äldreboenden. Sjunger gamla sånger och visar och pratar om gamla saker för att hålla minnet i gång…. Sådant kan stimulera till mycket mer att prata om…

    • lopplisa says:

      Ja, visst gör de så! Vissa preferenser kan ju ändå vara svåra att lista ut. Bäst vore väl att skriva en lista på hur man vill ha det förstås! Själv plockar jag exempelvis gärna åt mig lena dekorstenar från t ex ljusfat och stryker dem mot kinderna. Ett sådant fat skulle passa mej att ha på rummet. I förlängningen minner de nog om stenplock på stränder som liten.

  2. Anita says:

    Tack för en nostalgitripp rakt in i barndommen.. även jag är lillasystern som fick mittplatsen. Tänk där stod man på på kardanaxeln och hade baksätets bästa utsikt om nu inte pappa rökte så den skymdes i ett John-Silver-dis. Korven minns jag inte så mycket av från det jag var liten men desto mer har den serverats när mina barn växte upp och i vår värld går den under benämningen Pillens Bulsnerkorv. Att en Pillensburk kan bli så ståtlig kunde jag i min vildaste fantasi inte ens drömma om. Ha nu en riktigt trevlig helg bästa Lopplisa så höres vi i syberrymden.

  3. lopplisa says:

    Tackar Anita! Just det, rökdoften.. I vår bil var det piprök med tobaksdoft från Borkum Riff som gällde! Jasså?? Du är också yngst.. det förklarar varför du är så himla trevlig!! Ha en fin helg du med!!

  4. Underbar ide! Det är verkligen något speciellt med den gamla plåtburken och kul blev din ängel med gubbhuvudet upptill! / Annika

  5. Miri says:

    Om dom serverar Bullens korv på ditt (eventuella) demensboende så kommer du säkert att slänga korven och behålla burken. För man kan väl inte göra så mycket pyssel av korv, eller ..? Hmm, känner jag dej rätt så hittar du nog på något ekivokt pyssel av ett par korvar också …

  6. Härlig ängel och underbar berättelse! Väcker egna minnen om husvagnscamping.

    • Fast mitt största Bullenminne är då vår tvååriga dotter klämde i sig sex av åtta Bullenskorvar som vi hade i vår mattermos, tänkt som utflyktsmat till oss alla tre (mamma,pappa, barn).

  7. Therese says:

    Haha, for en herlig engel! Og så fint å få være med deg på ferie i barndommen. Litt interessant det der hvor forskjellige historier vi har fra de samme opplevelsene.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s